13 - 18 juni, sommarmusikskolan

Världens bästa pluton:

Lördagen den 13 juni åkte vi buss i timmarna två mot Väddö skjutfält i Stockholms skärgård. Vi kollade på Hannibal i bussen och just som han skulle till att äta lite hjärna var vi framme. Vi hängde där ett tag, men det var inte supermuntert för solen lyste med sin frånvaro och sommarmusikskolebarnen likaså. Däremot stiftade vi snabbt bekantskap med den väldigt trevliga matsalen och maten i den. Vi inkvarterade oss också i ett tjejhus och ett killhus i tvåbäddslogement, och gick runt och rekade lite för att inte verka helt bortkomna när barnen anlände.

Sen kom 37 musikaliskt bevandrade ungdomar med stora väskor och instrumentlådor, mestadels flöjter och tromboner. Löjtnant Wandin och Thomas Gustavsson välkomnade dem med korvgrillning och AMP välkomnade dem med att spela Hohenfriedberger och P10 för dem mitt i natten. Sedan väcktes de med trumrevelj lagom till morgonens morgonrutiner, som i vanlig ordning bestod av brak, håruppsättningar, städområden och lite grundläggande AMK-excersis för att de skulle gå igenom visitationen med sergeant Abrahamsson.

Dagarna spenderades i nån form av fabrikslokal inredd som replokal, och där spelade vi musik för glatta livet medan det spöregnade utomhus. Vi hade även stämrep där vi var stämledare. Fett. Orkestern utvecklades väldigt mycket under veckan som gick, och vi spelade rolig musik också. Tico-tico var nog min personliga favorit, tillsammans med Rise of the firebird. Voice of the guns var riktigt fet! På fritiden gillade barnen att lära sig MX, bada i havet (med eller utan bastu) och spela kubb. Sju av de manliga deltagarna på kursen tog ett steg i rätt riktning gällande reglementsenlig frisyr och lät Mattias raka dem. Det kanske blir musiksoldater av dem en vacker dag.

Sista kvällen framförde plutonen sitt egna figurativa program, som skrevs till Trumkårens ära, för eleverna på sommarmusikskolan. Det var väldigt uppskattat såklart, eftersom vi är bäst.

Torsdagen den artonde, efter fem intensiva, lärorika och mysiga dagar var det dags för att visa världen vad vi kunde. vi hade redan spelat för personalen på Väddö som generalrepetitionskonsert och det gick bra. Först kollade vi allihop på dagens högvaktsavlösning på slottets yttre borggård. Orkestern för dagen var Marinens musikkår från Karlskrona som bjöd på krispiga marscher och konsertmusik. Sedan började regnmolnen dra ihop sig och det blev ett hastigt roddande och ombytande och snabbuppvärmning på instrumenten, men ungefär halvvägs in i konserten blev det för mycket regn för känsliga träinstrument och publiken fick nöja sig med några marscher. Men efter konserten fanns inte mycket besvikelse att finna, det var trots allt gemenskapen, orkesterns utveckling och den mysiga veckan som gått som stod i centrum den dagen. Och det var en väldigt mysig vecka. Jag skulle inte ha mycket emot att flytta ut till Väddö, bygga madrasshögar, spela kubb, bada bastu och hav, sjunga sånger och äta den goda maten alltid istället för livgardet.

Musiksoldat Lindström